Tidning 15 maj 1852
Carlskrona Weckoblad från den 15 maj 1852 är dagens ämne. Direkt i inledningen får vi bekräftelse på hur postgången kunde fungera till havs. Ångaren Swithiod hade med sig utländska tidningar som gav besked om den svenska fregatten ute på världsomsegling. Denna gång var underrättelserna oroande, och faktum är att det som utspelades i Guayaquil i Ecuador var det närmaste Eugenie och svenskarna kom en väpnad konflikt.
Vi får gå tillbaka många år för att förstå vad som hände i och utanför Ecuadors huvudstad i slutet av mars 1852. När de spanska kolonierna i Sydamerika förklarade sig självständiga i början av 1800-talet ledde det till flera års krig mot spanska trupper. Motståndet mot Spanien anfördes i norr av general Simon Bolìvar som sågs som befriare av Peru, Venezuela, Colombia och Ecuador. Bolìvars dröm var en sammanslagning av alla de gamla spanska kolonierna till en stat, och snart bildades Gran Colombia som bestod av länderna ovan. Men motståndet var stort och Gran Colombia upplöstes, och det är då som generalen i tidningsartikeln dyker upp på allvar i historien. Generalen hette Juan José Flores och hade kämpat sida vid sida med Bolívar, men blev efter dennes död 1830 och Gran Colombias sammanbrott samma år Ecuadors förste president.
Flores satt sen som president i två omgångar, men blev avsatt 1845. Han lämnade sitt Ecuador, bosatte sig i Storbritannien men återkom 1852 för att försöka ta sig tillbaka till makten i landet. Det var då som bedjande brev från staden Guayaquil kom Eugenies chef till del utanför Perus kust där man befann sig. De styrande i Guayaquil såg det om utsiktslöst att kunna lyckas stå emot Flores och hans eskader, om nu inte den "Swenska Fregatten mellankommer" som det står i tidningen. För att göra en lång historia kort, tog Virgin fregatten mot Ecuador och dess befolkning i nöd. Han åkte iland för förhandlingar, men blev där både pressad och mutad för att ställa upp och försvara staden och folket mot Flores angrepp. Virgin blev bland annat erbjuden att få en av öarna i Galapagosarkipelagen som koloni!
Efter några dagar i "diplomathikens slingernät" som han skrev i brev, gav Virgin upp och tog sig åter ombord på Eugenie. Han slutsats var att fregatten inte kunde ingripa på grund av dess neutrala hållning. Han kunde heller inte se framför sig att någon ur besättningen skulle råka illa ut om man lade sig i konflikten. Men brevet säger också en annan sak, nämligen att framförallt officerarna på Eugenie ville "bränna på" i konflikten!
På väg bort från Ecuador såg man från fregatten Flores eskader, och snart närmade sig en mindre båt Eugenie. Det var några av Flores officerare som kom med ett brev från sin general. Tillsammans med sina officerare gick Virgin ner till gunrummet för att diskutera Flores brev. Brevet inleds kort med "senor". "Öppen och uppriktig i alla mina handlingar, har jag äran vända mig till eder", öppnar han sitt långa brev. De politiska partierna i Equador har "inbjudit mig att sätta en gräns för anarkin", skriver han vidare. Han, Juan José Flores, var landets laglige president och dessutom landets grundare. Redan nu, skriver han entusiastiskt, har hans trupper landstigit på Equadors mark. Brevet föranleddes av oron för om den välbestyckade svenska fregatten skulle lägga sig i. Flores hade ingen aning vad som beslutats inne i Guayaquil, och kunde inte vara säker på svenskarnas avsikt. Men Flores kunde vara lugn. Den svenska fregatten seglade vidare, medan han började sitt anfall mot Guayaquil.
Lyckades Flores? Blev han åter president i landet? Landstigningen 1852 misslyckades och Flores återvände till Europa, men återkom åtta år senare efter oro i landet. Han var under åren 1860 - 64 general under president Moreno. Han avled 1864 i sitt Ecuador.
Fregatten Eugenie seglade vidare mot nya äventyr. Först väntade Panama innan siktet var inställt på Galapagosöarna. 17 år tidigare hade en man vid namn Charles Darwin varit där, och sen vet vi alla vad som hände.
https://en.wikipedia.org/wiki/Juan_Jos%C3%A9_Flores