Mot Öland
Tiden har gått sedan mitt senaste blogginlägg på hösten 2023. Hösten och vintern som kom var kall, ruggig och mörk. Här i Skåne blev det inte mycket snö, men alla som en gång tillbringat en vinter i Skåne vet att den kan vara så mörk och kylig att man nästan vill gå i ide. Först ett par veckor efter påsk började värmen komma, och sen kom den med besked på temperaturer över 20 grader. Jag kan tänka mig att besättningen på Eugenie hade samma deppiga perioder när kylan eller annat tryckande väder högg tag i deras själar i veckor och månader.
Det är nu två år sedan min bok om världsomseglingen "Vår bragd" kom ut. Det har varit en resa som jag inte kunde hoppats på. Mitt mål - minst en bra recension och tryck av en andra upplaga - blev av. Men förutom det har två artiklar om världsomseglingen kommit in i dels "Populär historia" och dels "Ale". Dessutom kommer en artikel under våren in i den nya digitala tidskriften "Krig och fred". I artikeln skriver jag om de krigsrisker som Eugenie var utsatt för under världsomseglingen. Men det mest fantastiska var det besked som kom för ett år sedan att "Vår bragd" fått distributionsstöd av Kulturrådet, vilket innebar tryck av nya böcker för distribution till alla bibliotek i Sverige. Ett större erkännande för en ny författare som mig kan man inte få.
Då och då får jag dessutom mail från helt okända människor som vill berätta hur mycket de tycker om boken. Under senvintern kom ett par mail och bara nu i fredags kom två nya. Dessa mail från trevliga människor runt om i Sverige värmer lika mycket som artiklar och nytryck av boken. Det blir någon speciellt och personligt när folk hör av sig på detta sätt. I mitt svarsmail och den andres svarsmail till mig kan vi diskutera olika delar av boken och världsomseglingen. En av de som skrev till mig i fredags, berättade att han för 30 år sedan var chef över utbildningsfartyget HMS Carlskrona som under sin världsomsegling seglade igenom Magellans sund. När de seglade fram genom det kylslagna sundet tänkte han hur imponerad han var av Eugenies seglats där för längesedan. Visst hade det varit roligt att någon gång komma ner till Magellans sund, men klarar man av kylan som går in i och genom märgen? 😊
Ett annat mail kom från Öland av en som nu bor på båtsman Abraham Hvardags båtsmanstorp! Abraham Hvardag skrev en dagbok under världsomseglingen och jag nämner den då och då i min bok. Torpet byggdes 1860 – 61 men Hvardag och hans familj bodde där endast i några år. De flyttade sen till en annan del av Kastlösa. Abraham Hvardag avled i smittkoppor 1874.
Under sensommaren bär det av till Öland för en föreläsning på Borgholms bibliotek. " Av besättningens 344 man bestod runt 80 av män från Öland. Det ska bli intressant att prata om Sveriges första världsomsegling ur ett öländskt perspektiv. Vår bragd" håller sig flytande än!