En statusmarkerad världsomsegling

   Varför åkte egentligen fregatten Eugenie med sina 344 besättningsmän ut på världsomsegling? Vad låg bakom besluten innan avsegling i september 1851?

   Det hade gått mer än 300 år sedan första världsomseglingen under ledning av portugisen Ferdinand Magellan. Under århundradena därefter var det framförallt stormakterna som åkte på längre seglatser och även runt hela jorden. Spanjorer, fransmän, britter men även holländare färdades jorden runt långt före denna första officiella svenska världsomsegling med Eugenie. Sverige hade under 1700-talet varken ambitioner eller finansiella resurser att segla jorden runt. Det förnedrande fredsavtalet med Ryssland 1721 följdes av ett ångestladdat 1700-tal med partistrider, rysk infiltration och Gustav III:s statskupp 1772. 20 år senare mördades kungen och nya intriger och maktkamper följde. 1809 blev slutpunkten på en lång dödskamp för de militära stormaktsambitionerna. Finland förlorades till Ryssland och ny regeringsform infördes med maktdelning som centralt inslag.

   Sverige slog sakta in på en annan väg, en väg där status för det stolta Sverige fick komma från andra håll. Vetenskapen blev allt viktigare, liksom företagsamheten och den framväxande industrin. Redan under 1700-talet skickade Linné ut sina lärjungar på olika vetenskapliga expeditioner, och detta fortsatte under 1800-talet med olika polarexpeditioner. Eugenies seglats passar bra in i denna ram. Sverige ville och behövde visa sina framfötter i nationalismens namn på olika sätt. En avgörande push för Sverige att genomföra sin första världsomsegling var Danmarks seglats runt jorden 1845 - 47 med korvetten Galathea. Inte kunde Sverige bräckas av dansken! Fyra år efter Galatheas hemkomst seglade Sverige ut med sin Eugenie.

   Initiativtagare till den svenska världsomseglingen var chefen för sjöförsvarsdepartementet Baltzar Julius Ernst von Platen. Olika utredningar genomfördes under slutet av 1850, och den 31 mars året därefter signerade von Platen beslutet som sen följdes av ett kungligt brev med en kostnadsberäkning på 160 000 riksdaler. Beslutet offentliggjordes genom en generalorder den 9 april. Huvudmålen för seglatsen var framförallt handelsmässiga. På de platser som besöktes skulle förutsättningarna för svensk handel undersökas, och där det var möjligt skulle handelsavtal upprättas. Allt för att underlätta för svenska företag och handelsmän åren framåt i en konkurrensfylld värld. Konsulaten skulle också kontrolleras, och i vissa fall skulle nya konsuler installeras under en ceremoni. Redan i maj hade förslag kommit fram att låta några vetenskapsmän följa med och få göra olika undersökningar och insamlingar. Vetenskapsakademin utredde och deras förslag stöddes fullt ut av Oscar I och von Platen. Det blev bestämt att en zoolog, en botanist och en fysiker skulle ingå i fregattens besättning som civila. Sent under planeringen inför avsegling bestämdes det också att etnografiska föremål skulle samlas in för att ligga till grund för ett framtida etnografiskt museum.

   Fregatten Eugenie åkte ut på världsomsegling 1851 - 1853, men hade inte Danmark genomfört sin världsomsegling några år tidigare hade den svenska nog också dröjt ett antal år.